När ödets vindar blåser



Var hälsade, kära landsmän. Adam här.
Ännu en måndag, ännu en skolvecka. En vecka av mediokra luncher och dåliga hårdagar. En vecka av stress och ångest. En vecka av vänskap och kärlek.
Jag valde att bifoga en bild till detta inlägg. På den ser ni en plågad man. En sofistikerad ung man. Hans tankar går i banorna "Mitt hår är fan omöjligt, det blir aldrig som jag tänkt mig, kan jag verkligen visa mig i skolan såhär?!". I dessa banor tänker allt fler ungdomar. Den moderna människan har det så sjukt jobbigt. Tänk förr i tiden när man hade andra, oviktiga, saker att oroa sig för. Typ hitta mat, överleva och sånt där annat tjafs. Det är ju bara bagateller i jämförelse med våra moderna ungdomliga bekymmer, right?
Det är inte lätt att vara en svensk vit man år 2011. Så många bördor på mina axlar. Så mycket som förväntas av mig. Må ödets vindar blåsa på som fan och styra mitt liv i en totalt annan riktning. Jag är redo för lite action i min vardag. Men troligtvis så kommer denna skolvecka bli som alla andra. En vecka av skratt och tårar. En vecka av blod och svett. En vecka av meningslösa blogginlägg, liksom detta.
/Adam

P.S
Ovan ser ni en vacker och sjuk bild på mig tagen av min kollega Jesper Klareus.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0